Det var första gången jag firade någon så gammal. Tänk vad man hinner vara med om och åstadkomma under så lång tid. Han har tre barn, sju barnbarn, snart sex barnbarnsbarn.

Det är roligt med såna släktsammankomster. Vi brukar visserligen vara ganska flitiga med att ses i släkten men det är inte så ofta nästan alla har möjlighet att komma. Morfars födelsedagar brukar vara ett sånt tillfälle.

Tidigare träffades vi på julafton också. Det är svårt numera eftersom vi är så många med alla fruar, män, flickvänner, pojkvänner, sambos, barn, bonusbarn, svärföräldrar, styvföräldrar, före dettor och andra. Vi får inte plats hemma hos någon längre. Det brukar bli två eller tre olika samlingar i stället.

Samma sak är det med julklappar. Det var mycket bytande mellan familjerna förut. Nu försöker vi hålla det inom de "små" familjerna. Ändå tar det timmar att dela ut klapparna.

Jag vet hur lyckligt lottade vi är som har varandra nära. Det är inget man kan ta för givet.