Näe, faktiskt inte. Varför skulle de göra det?

#1 Du ser ingen anledning alls?

Nej inte per se!
Och jag har oxå en förklaring till det!
Dvs våra parlamentariker har inga shyhöga löner för det första!
De har typ chefslöner,, dvs det är väljarna i landet som valt att de skall vara vår lagstiftande församling, samt välja regering.. därav deras chefslöner!
Iallafall blir man sitt parti trogen/man blir omvald, så kan man på sin ålders höst få sitta i EUpartlamentet, där de i princip har dubbelt upp i lön.
Vi kan gå tillbaka till demokratins början, dvs Grekland, den första början till demokrati.

D v s parlamientariker kunde väljas kunde väljas från vanligt folk.

#2 Nej, jag ser ingen anledning till det. Det solidariska vore att de och andra höginkomsttagare betalade mer i skatt.

#0: när politikerna börjar att göra sitt jobb, då, och enbart då, förtjänar de lön. finns inget jobb där man får lön utan att arbeta och det var många många år sedan våra politiker arbetade och gjorde det vi har röstat dit dem för att göra, dvs att ta hand om sverige och inte sina egna intressen och agendor.

#5 Klart att arbetstid ska krävas för ekonomisk ersättning, men jag förstår inte vad du menar med meningen "det var många många år sedan våra politiker arbetade och gjorde det vi har röstat dit dem för att göra, dvs att ta hand om sverige och inte sina egna intressen och agendor". Kan du utveckla det påståendet eller var det bara något du drog till med?

Sänka eller inte höja? Håller med mangemani. Deras villkor borde inte skilja sig så mycket från Svenssons. Nu har dom det för bra och dessutom är dom alldeles för många - det bidrar till politikerföraktet.

#0: min egen retorik sedan 9:an (jag är numera 29år) är att de skulle få den lön de hade INNAN de blev politiker. Med andra ord, om politiker är det enda jobb de haft ska de på sin höjd få arbetslöshets bidrag. Om de arbetade som svetsare ska de få medellönen för en svetsare, om de jobbade som lärare medellönen för en lärare, jobbade som lärare innebär medllönen för en lärare. De kan inte representera ett folk de inte kan förstå, och ekonomi är en stor del i att förstå hur folk har det.

#8 Att vara yrkespolitiker i t.ex. regering och riksdag kräver mer kunskap än egen erfarenhet av hur det är att ha ett "vanligt" arbete, för det är inte ett vanligt arbete. Den samhällskunskapen, det samhällsansvaret och samhällsengagemanget är inget som lika gärna vem som helst kan eller vill ta på sig efter att ha varit arbetslös efter gymnasiet eller jobbat som en medelmåttig svetsare eller lärare under några år.

Riksdagsledamöternas främsta uppdrag är att besluta landets lagar! För att kunna göra det och lägga fram och diskutera olika lagförslag om vitt skilda ämnen krävs mer (och andra kunskaper och förmågor) än vad som krävs för att arbeta som svetsare, vara arbetslös eller jobba som lärare.

#4. Det solidariska, i mitt tycke, de kunde göra, är att sänka sina egna löner så det finns utrymme att höja sjukvårdspersonalens löner.

#5: Kunde inte ha sagt det bättre själv.

#9: Jag är en vanlig undersköterska, men jag har specialkompetens inom flera områden, inte får jag något extra betalt för det inte.

#10 Om skatten höjdes för samtliga höginkomsttagare så skulle det finnas mer pengar att fördela till höjda löner inom vård och omsorg.

#11 Om kompetensen höjs så ska även lönen höjas. Ta hjälp av facket vid nästa löneförhandling.

Tror du inte vi har försökt. facket kan ingenting göra eftersom det inte finns några pengar.

#13 Ja, det är så det blir när de som röstar i allmänna val lockas att rösta på partier som hellre ser att höginkomsttagare får ännu mer i plånboken.

#9: håller med i viss del. Ja, det krävs lite mer kunskap än vad man har som en svetsare. Däremot får man ju kunskaper av erfarenhet. Vi kan ha en arbetslös som har jättebra ideer och förstår allt men hen är helt enkelt inte turlig nog att ha titeln politiker.

Du skriver dessutom att ” samhällsengagemanget är inget som lika gärna vem som helst kan eller vill ta på sig efter att ha varit arbetslös efter gymnasiet eller jobbat som en medelmåttig svetsare eller lärare under några år.”, det jag undrar är hurvida dessa politiker är mer än oss andra. På sätter som du formulerat dig, framför allt i detta stycke, så låter det som att politiker är mer än oss andra. Men de är ju vem som helst, de har en mamma och en pappa precis som alla andra, de lever, dör, skrattar, gråter, gör fel, gör rätt, lyssnar, talar och lär sig. Men detta är inte någon skillnad på vad andra gör. Jag lever, jag dör, jag skrattar och gråter, jag gör misstag och glr rätt, jag kan lyssna och tala samt lära mig. Så ända skillnaden är att de bara har ”titeln” politiker. Om man nu skulle gå efter kompetens har jag några förslag:
Lag godkännande politiker: advokater/domnare enbart
Ekonomiska politiker: affärsidgare enbart
Sjukvårdspolitiker: sjukvårdare enbart
Ekologiska politiker: proffesorer i ekologi/biologi
Försvarsdepartementet: yrkesmilitärer
Utrikes politiker: diplomater

Om man nu skulle göra som du säger och gå efter den kunskap som behövs torde väll den typen av politiker som jag gett några exempel av här ovanför trumpa dessa vanliga killar och tjejer som haft turen/pengarna att kunna sattsa på politik? Jag förstår din retorik men stödjer den inte då ingen av dom så vitt jag vet enbart har politiker i bagaget. Tja jag vet att statsministern varit svetsare i alla fall och har någon form av bakgrund bortom att sitta och säga ja eller nej till förslag.

#6: låt mig säga så här då, tycker du att landet är välmående idag? sjukvården? polisen? bostäder? försäkringskassan? andra myndigheter? etc och innan du svarar bara rakt av, fundera på det. vi betalar idag några utav världens högsta skatter men ändå så har vi brist på så gott som allt i landet. politikerna spenderar inte skattepengarna på vad de till för, utan lägger dem på sina egna intressen och agendor, och i deras intressen och agendor, är inte ett välmående land inkluderat.

#15 Att politik är svårt beror på att det inte går att ösa pengar på allt som det behöver ösas på. Det går inte att sänka skatter inom ett område för att prioritera ett behov eller önskemål utan att det får negativa konsekvenser inom en annat område. För att besluta om hur resurserna ska fördelas så måste det finnas en helhetssyn där man måste vara insatt, engagerad och ha en välgrundad uppfattning även inom andra områden och förståelse för hur konsekvenskedjan ser ut. Man måste kunna förhandla och samarbeta för att nå fram till gemensamma beslut och gemensamma ståndpunkter.

När det gäller politikers uppväxt så finns det många som vuxit upp med mindre avundsvärda sociala och ekonomiska hemförhållanden, men att de blev högavlönade politiker beror faktiskt på att var speciella på ett sätt som få andra "vanliga" människor är. Det är ganska ovanligt att vara så politiskt intresserad och engagerad att man tillbringar och "offrar" sin fritid och sina studier för att utveckla det samhällsintresset. Det beror på att politik i praktiken (bakom slagorden) oftast är vansinnigt torrt, frustrerande, krångligt, tråkigt och svårt.

#16 Jag är glad och tacksam över att ha råkat bli född i Sverige.

#17

"Att de blev högavlönade politiker beror faktiskt på att var speciella på ett sätt som få andra "vanliga" människor är."

Hur vet du det? På vilket sätt speciella? Bryr dom sig mer om andra människor? Bryr dom sig mer om makt?

Svarade Ja på frågan. Riksdagsmännen bör sänka sina löner, eller åtminstone avstå från löneförhöjningar ett par år, av ren solidaritet med alla som drabbats ekonomiskt av pandemin. I synnerhet av solidaritet med de hårt utsatta och tappert kämpande sjuksköterskorna, där många t o m flyttat till Norge de senaste åren för att få en dräglig lön!

Fast egentligen borde regeringens ledamöter sänka sina löner mest, eftersom det är de som just nu har ansvaret för tillståndet i landet (på papperet)!

Håller med #5 och #7. Riksdagsledamöternas antal borde krympas. Det finns alltför många som bara sitter av tiden och på sin höjd trycker på röstningsknapparna då och då, enligt instruktion från sin gruppledare. Inget utskottsarbete, inga motioner.

Håller också med om att kompetensen bör höjas. Den nuvarande regeringen tycks ju inte ha så mycket egna kunskaper om saker och ting, utan tillsätter utredningar stup i kvarten som ska ta fram förslag.

Här är en i mitt tycke mycket bra artikel i ämnet, av Alice T:
https://www.gp.se/ledare/ansvar-och-makt-i-symbios-1.38250082
I den bästa av världar tilldelas makten den som är villig att ta ansvar. I vissa lägen kan det innebära att man erkänner sina felbedömningar. I andra att man rentav frånsäger sig makten.

(Håller med #18 på en punkt - det finns länder som är värre än Sverige, t ex kommunistdiktaturer och andra lika omänskliga diktaturer som Belarus, Ryssland, Turkiet, Kina…)

#19 Citerar fortsättningen själv: …"Det är ganska ovanligt att vara så politiskt intresserad och engagerad att man tillbringar och "offrar" sin fritid och sina studier för att utveckla det samhällsintresset. Det beror på att politik i praktiken (bakom slagorden) oftast är vansinnigt torrt, frustrerande, krångligt, tråkigt och svårt".

JAG har varken ork, vilja, tid, kunskap eller förmåga att engagera mig politiskt i olika sakfrågor, har du? JAG vill inte samla på mig politiska uppdrag och befattningar och ta på mig det ansvar de uppdragen och befattningarna innebär, vill du? JAG skulle heller aldrig vilja riskera den personliga utsatthet och offentliga kritik som ett offentligt politiskt uppdrag kan innebära, skulle du vilja det? Jag är tacksam att det finns folk som orkar, vill och kan och röstar gladeligen på de som företräder mitt politiska ställningstagande.

#21

Så kan man säga om vilket yrke som helst. Skulle du kunna tänka dig att jobba som sophämtare och åka runt och tömma soptunnor hela dagarna och slita ut kroppen kanske utan någon större intellektuell utmaning? Skulle du kunna tänka dig att vara lärare i en problemskola med allt vad det innebär? Skulle du kunna tänka dig att jobba som sjukvårdare och vara med när folk drar sitt sista andetag i covid? Jag är tacksam att det finns folk som orkar, vill och kan utföra ALLA dessa arbeten.

Jag är inte säker på att vi får de bästa politikerna genom att sätta lönerna högt. Ju högre ersättningarna är i det jobbet desto mer kommer kanske det drar till sig människor som värderar pengar högt?

I det här fallet handlar det för mig framför allt om den signal det skulle ge till resten av samhället. Det skulle göra det enklare för andra att också strama åt på olika sätt, om de som sitter närmast stammen på trädet visar vägen.

// Staffan

För många år sedan hade jag en bekant som blev invald i riksdagen. I början var hon otroligt entusiastisk och frågade oss om det var något särskilt vi tyckte hon skulle ta upp och jobba för. Några år senare hade hon lärt sig hur det fungerar, och då var det bara pengarna som räknades.

Visst finns det politiker som är idealister, men det brukar de sluta vara efter några år. De som fortfarande är idealister då slutar oftast med politiken istället, för de har insett att det ändå inte går att få igenom de saker de vill.

Alla kämpar bara för att kunna sitta kvar så länge som möjligt för att förhoppningsvis få en livslång pension. Som tur är har det ändrats, så nu får man det inte efter bara sex år som yrkespolitiker, men då gäller det istället att kämpa hårt för att hänga sig kvar i riksdagen så länge man kan.

#17: ja jag vet att politik är komplicerat, att det tar tid och är träligt. Jag har inte för en selund påstått något annat. Däremot känner jag fortfarande inte att jag sett ett enda argument FÖR deras skyhöga löner. Jag har nog ingen lösning, liksom du eller någon annan här. Men jag har ialla fall fått fram min sida av det :)

#24 Argument FÖR höga löner är att personer som har den inneboende förmåga och det driv som krävs för politiskt arbete i annat fall hellre skaffar sig andra högavlönade arbeten. En annan anledning är att riksdagsledamöterna ska vara omutbara.

#25: om de som du säger tar ett annat jobb för lönen så har de ju inte drivet där riktigt. Och vilken person som helst kan mutas oavsett lön så länge de är korrupta nog. Förmågan kan tränas upp hos alla (till något varierande grad) så den torde vara mer eller mindre irrelevant.

Ber om ursäkt att säga det såhär men nu bryr jag mig inte mer, vi pratar bara i cirklar om varandra här utan att komma någon stans så tänker inte svara mer på den här tråden. Jag ville liksom inte ha en debatt, bara ge min åsikt. Trevlig kväll nu.

#25: Det vore roligt att se forskning som bekräftar att det fungerar så i praktiken.

De finns de som föregår med gott exempel. Så skapar man sammanhållning i ett land.
https://www.svd.se/nya-zeelands-regering-gar-ned-i-lon

#28 Ja, noteras bör kanske att Nya Zeelands premiärminister även efter den "solidariska" sänkningen fortfarande tjänar mer än Sveriges statsminister. Statsministern i Sveriges lön är jämförbar med Trafikverkets generaldirektör.

Jämför även de olika ländernas välfärd, skatter och sociala trygghetssystem.

På tal om skatt…

#0: Nej, det tycker jag inte. 365 riksdagsledamöter som halverar sin lön så landar vi på ungefärlig medellön i Sverige. De skulle alltså kunna kompensera 365 arbetslösa (som givetvis är bättre än 0).

Å andra sidan kan man fundera på varför just den yrkesgruppen och just de 365 individerna skulle drabbas av ett lönebortfall.
Då kan man fundera på om det kanske är en generaldirektör någon annanstans, där det kanske kommit rekommendationer som inte varit rätt (obs: jag är inte kompetent nog att avgöra vad som är rätt eller fel i frågan, men det finns ju båda sidor på myntet om man läser lite om det).

Jag tycker det är fel att någon enskild individ skall drabbas för att någon annan också drabbats. Det måste kunna kompenseras på annat sätt tänker jag.

#31: Jag ser det inte så mycket som att det ska drabba någon rättvist, som att det kan finnas poänger med att föregå med gott exempel i en del sammanhang. Jag kan inte i min vildaste fantasi tänka mig att Sveriges riksdagsmän skulle komma på tanken. :)

#11: Fast det är ju något du borde löneförhandla med din arbetsgivare om, om du använder den spetskompetensen i din vardag.

#32: Aha, missförstod nog frågan. Uppfattade det som att det solidariska skulle vara att dela med sig. Att göra saker sämre för sig själv kan ju förvisso vara att föregå med gott exempel, men de som då blivit av med jobb och tidigare tjänar mycket mer än riksdagsmännen, då skulle de på samma sätt kanske gått ner i lön innan för att föregå med gott exempel?

Jag förstår din tanke och poäng, men för min del så att någon i den positionen (eller annan position) skulle sänka sin lön är inte för mig att föregå med gott exempel. Hade de däremot istället gått ut och skänkt pengar till något behjärtansvärt ändamål eller gjort andra bra handlingar (kan inte komma på något bra exempel just nu) hade det haft ett större symbolvärde för mig.

#34: Jag har faktiskt uttryckt mig så som du uppfattade det, men själv har jag inte tänkt det så.

Hade det varit likadant för dig om vi talade om en företagsledare?

#35: Jag tycker att det är svårt att ställa yrkesgrupper mot varandra. Jag tolkar t.ex. din fråga som att det är specifikt riksdagsmän, de tjänar förvisso skapligt bra (och sen kan man ställa frågan om alla verkligen deltar så mycket som det bör, det kommer ju olika rapporterar om det mellan varven men det är en annan fråga) men det finns ju t.ex. folk i regeringen som tjänar avseevärt mer. Kanske är det på den nivån man skall visa solidaritet? (jag tycker det också är fel, avseende lönesänkning).

Om frågan gällt "företagsledare" så är det också ett enormt brett begrepp. Jag vet företagsledare som sliter för att få sitt företag att överleva, för att ha pengar att betala ut i lön till anställda, och som tjänar mindre än mig (jag tjänar något mer än en svensk medellön). Varför de - bara för att de är företagsledare - skall sänka sin lön blir konstigt.

Som sagt tycker jag sänkt lön är ett grepp som jag tycker är fel, men om det skulle vara det så tycker jag nog snarare att man skulle säga att personer som tjänar över en viss summa pengar - är det de som skall sänka sin lön? Det finns företagsledare som tjänar 7-siffrigt belopp i månaden, men det finns också företagsledare som tjänar avsevärt mindre och för de företag där det för stunden går dåligt så skulle det kännas riktigt fel att sänka deras lön dessutom.

#36: I min fråga tänkte jag i första hand på företagsledare med höga löner och företag där personalen har drabbats av pandemin. Men jag förstår hur du tänker.

#36,37
Jag hänger inte med på vad ni tänker!
Så jag drar min historia igen, dvs det började i Grekland med Soloms reformer, folk fick välja vem de ville till att företräda dem, utom slavar såklart!
Grejen var att före det så fick de ingen lön för sitt arbete, dvs de behövde vara rika själva, för att ha råd att ta ett sådant arbete/ansvar.. det funkade ett par hundra år. Dvs det var bara pentakoseminer som satt i deras riksdag, (dvs bara stora landägare)!
Solomons reformer lät även plebejer inneha offentliga arbeten, den första grejen är att de fick lön för detta, den andra grejen är att de fick sitt uppehälle från staten, därav blev de mer beroende av staten och att den fungerade. Det var uppkomsten till det vi numera anser självklart, dvs demokrati!
Dvs vår statsminister har sin lön kopplad till vad en generaldirektör har i ett statligt verk, riksdagdsmän har lön jämbördigt till statliga chefer med samma ansvar!
Iallafall så har varken statsministern, ministrarna eller riksdagsledamöterna lön som motsvaras av de löner man får i börsnoterade företag!
Så min fråga är då om alla Vdar, chefer och styrelser inom svenska eller utländska börsnoterade företag borde sänka sina löner?
Ja svarar själv på den frågan.. det går att göra om man själv är majoritetsägare!
Till skillnad från vår riksdag, där varje medborgare bara har en röst!
Såå jag försvarar våra riksdagsmäns löner, de är inte orimliga med tanke på ansvaret.
Grejen är.. om de inte klarar av att hantera det ansvar som de fått att hantera, så väljer vi någon annan om fyra år!

Det är numera det som kallas för demokrati i dags dato!

Nu så är jag inte purung, snart pensionär.. så har jag iallafall en hint om att man förr, när allmän rösträtt infördes, (1921) så röstade de flesta efter någon sorts ideologisk övertygelse om hur de ville att landet skulle utvecklas?

Mycket har hänt sedan 1921, och landet utvecklas fortfarande, omgivningen förändras.. men vi har fortfarande ett land att sköta!

#38: jag är lite förvirrad, det du säger stämmer inte riktigt med vad jag minns från mina historia lektioner samt dokumentärer. Så jag har några frågor.
1) jag trodde att grekland hade direkt demokrati snarare än representativ sådan. Det vill säga att de fria män som hade tod och ville fick samlas och rösta igenom vad som gällde. Däremot minns jag det som så att romarriket hade en senat som valdes. Stämmer detta eller minns jag fel?
2) solomon är så vitt jag vet, och även efter googlingar för att kolla, knappast en demokrati företrädare. Solomon var en monark från bibeln som ansågs enormt vis ja, men ingen stans hittar jag refferenser till att en kung, diktator/envåldshärskare etc etc, har varit en förespråkare för demokrati samt någon som förbättrat den. Om du har någon sida eller bok som motbevisar detta får du gärna säga vilka då det låter som obskyr fakta och de är alltid roliga att läsa :)
3) vad privata företag gör är inte samma sak som vad staten gör med våra pengar.

1, Du kanske har rätt om hur det gick till i forntida Grekland.. iallafall så hade de en vägd rösträtt, dvs man måste vara en kosametin, (ursäkta stavningen, man mäste äga en viss areal som producerade en viss andel spannmål) för att få rösta.. iallafall, så behövde de hur som helst några som skötte statens angelägenheter.
2, Ursäkta, Solon är namnet på den Grekiska reformatorn, som införde det som vi numera kallar för demokrati, dvs fler fick rätt att rösta, samt fler blev valbara till att sköta statens angelägenheter, dock inte slavar.
3, det är det visst, för det är vi medborgare som äger de företagen, framförallt de stora som finns på börsen, vi äger cirka 70 % av börsföretagen via våra pensionsfonder.